Välkommen till Blåslampan Riks

RadiotjÀnst existens Àr enbart onödig sysselsÀttning

RadiotjÀnst existens Àr enbart onödig sysselsÀttning

Jag hÀvdar att RadiotjÀnst i Kiruna bara existerar för att skapa lite mer sysselsÀttning i Sverige Är 2017, det finns ingen annan sansad förklaring pÄ detta ekonomiska och företagsmÀssiga vansinne.

KVALIFICERAT VANSINNE – MEN SANT ÅR 2017!

 

Jag kÀnner igen detta sysselsÀttningsskapande frÄn det socialistiska Sovjetunionen, med den skillnaden att allting var mycket elegantare genomfört i Sovjet. SÄ övertygande att i stort alla var övertygade om att den sanna socialismen var det enda rÀtta. Det fanns bara den sanningen om man ville överleva. En artikel som skrivits 2010 av ordföranden för kommunistiska partiet i Sverige med rubriken, Den lÀraktiga socialismen ger en bild av tankar som fortfarande finns kvar, men som förhoppningsvis aldrig kommer att slÄ rot.
LĂ€nk; http://www.kommunisterna.org/politik/texter/socialismens-lardomar/den-laraktiga-socialismen

RadiotjÀnst har ungefÀr300 anstÀllda med huvudkontoret i Kiruna, vars affÀrsverksamhet har i syfte att se till att svenska folket betalar sin radio- och TV-avgift. En avgift som Àr lagstadgad och bestÀms Av Sveriges riksdag och gÀller för alla som innehar en TV apparat.

SÄ hÀr beskriver radiotjÀnst sig sjÀlva pÄ sin hemsida;  https://www.radiotjanst.se/
RadiotjÀnst Àr dotterbolag till SVT, Sveriges Radio och UR och alltsÄ en del av svensk public service. VÄr uppgift Àr att se till att SVT, Sveriges Radio och UR fÄr de ekonomiska resurser som krÀvs för att göra kvalitetsprogram till dig som radio- och tv-avgiftsbetalare.
Verksamhetsidé och vision
RadiotjÀnst i Kiruna AB ska effektivt och kompetent administrera den lagstadgade radio- och tv-avgiften. Bolaget kan pÄ affÀrsmÀssig basis Äta sig externa uppdrag. RadiotjÀnsts vision Àr att alla tv-innehavare i Sverige vill betala och betalar radio- och tv-avgiften.

Men den visionen krakelerar tÀmligen rejÀlt dÄ det faktiskt visar sig att det Àr just TV avgifterna som dominerar de allmÀnna mÄlen hos kronofogden.

Bland de allmÀnna mÄlen, dÀr skulderna Àr till den offentliga sektorn, Àr radio- och TV-avgiften det vanligaste skÀlet till att nÄgon fÄtt en betalningsanmÀrkning. Hela 99 000 svenskar finns hos Kronofogden just för att licensen inte har betalats, med en total skuld pÄ 1,1 miljarder kronor. Detta enligt kreditupplysningsföretaget Synas. http://www.dagensps.se/pengar/tv-avgift-bakom-svenskarnas-skuldberg/

Jag hÀvdar att om man lÀgger ner radiotjÀnst helt och istÀllet tar ut radio och TV avgiften pÄ skattsedeln sÄ sparar statskassan hundratals miljoner kronor direkt, detta om man rÀknar pÄ dagens storlek av avgiften. Men man kan ocksÄ vÀlja att sÀnka dagens Ärsavgift som Àr 2340 kronor per Är, med i vart fall det som Àr den direkta sparvinsten av att lÀgga avgiften pÄ skattsedeln, sÀnkningen kan dÄ bli  sÄ stor som 90 % för licensbetalarna.

Man skulle dÄ Àven slippa de 80 anstÀllda kontrollanterna ute i landet, vars uppgift Àr att med pejlingsutrustning spionera upp TV apparater vars avgift inte Àr erlagd.

De eventuella uteblivna betalningarna med att aktivera avgiften pÄ skattsedeln skulle dÄ i stÀllet hamna pÄ skattekontot, vilket i antal borde vara betydligt fÀrre Àn nuvarande antal obetalda.
Att lÀgga uppdraget pÄ skatteverket skulle pÄ sin höjd engagera nÄgra fÄtal mantimmar per Är, mest av en relativt enkel programmering vid deklaration- och skatteutskicken.
Sen ÄterstÄr att hitta pÄ reella och behövda JOBB för de direkt 300 anstÀllda som förlorar sin utkomst, men Sverige och dess styrande har aldrig de senaste fyra decennierna haft speciellt svÄrt att skapa avlönade sysselsÀttningar, sÄ det löser sig sÀkert Àven denna gÄng.

Jag skrev en artikel 2015 med rubriken; Sverige stĂ„r inför ett vĂ€gval – Konsumtion eller produktion dĂ€r har jag nĂ€mnt RadiotjĂ€nst som en ”Ebberöds Bank”. LĂ€nk: http://xn--blslampan-62a.se/?p=4761

Det verkar som alla rop i landet om att lÀgga radio-och TV avgiften pÄ skattsedeln nu kan bli verklighet.  Till 2020 förvÀntas radio och TV-avgiften bli överförd till skattsedeln. Precis hur det ska utformas presenteras av den parlamentariska public service-kommittén i november i Är.

Men som alltid skall det till en utredning till oavsett hur glasklart det mesta Àr. SjÀlvklart levererar utredningarna i sig viss sysselsÀttning, till gagn för statistiken.

JOBB skall vara till nytta och behövd för alla, det befordrar LYCKA och VÄLSTÅND för alla

Alla svar eller uteblivna svar i denna trÄd kan komma att redovisas pÄ bloggen.

Kjell Strandberg
Global tillvÀxtentreprenör

Inlagt i alla kommuner, Riks | Lämna kommentar

Är det fel pĂ„ Nordea, LO eller Sverige?

Är det fel pĂ„ Nordea, LO eller Sverige?

Efter att förra veckan hört ordföranden för LO Karl-Petter Thorwaldsson uttala sig i TV om Nordeas flytt av sin hemvist frÄn Sverige till Finland, höjer sÀkert mÄnga nuvarande och framtidens entreprenörer pÄ ögonbrynen.

 

 

 

 

 

 

 

Att sÄ kategoriskt skÀlla ut ett företag som tror sig ha funnit en bÀttre plats i vÀrlden för sitt företag Àr inte vÀrdigt att komma frÄn ett civiliserat land. Att utöver en verbal kanonad mot Nordea och deras flytt till Finland, sÄ uttrycks direkta hot med att LO med sina medlemmar med största sÀkerhet nu skall flytta sina banktillgÄngar till annan bank.

Direkt nÀr jag hörde Thorwaldsson sÄ fick jag kalla rysningar frÄn det kalla Sovjetunionen och sÄ Àven dagens Ryssland, dÀr jag i flera decennier verkat som en sann och hÀngiven entreprenör.
Min definition pÄ entreprenör: (Företagsbyggare som aldrig skall bli fÀrdig).

Jag skulle rekommendera Karl-Petter Thorwaldsson att bara tÀnka tanken med att starta upp och driva företag i gamla Sovjetunionen eller dagens Ryssland, redan efter nÄgot Är i landet kanske det skulle komma lite ödmjukare och mer sansade uttalanden, Àven om man inte gillar alla företag och deras beslut.
Alla har rÀtt att framföra sin kritik mot allt och alla i Sverige, men inte pÄ ett sÄ hotfullt och avskyvÀrt sÀtt som framfördes av Thorwaldsson, mot Nordeas beslutade flytt frÄn Sverige.

Trots att statsminister Löfven gjorde ett i mitt tycke mer sansat uttalande om Nordeas flytt frÄn Sverige, sÄ sa han att Nordea inte skulle ha existerat idag om inte staten med skattepengar gÄtt in och rÀddat Nordea vid bankkrisen i början av 90-talet.
Men Nordeas styrelseordförande Björn Wahlroos har kontrat tillbaka med att sÀga att Nordea aldrig har tagit emot nÄgra skattepengar.  Det var dÄtidens Nordbanken som fick statligt hjÀlp, inte Nordea.
SĂ„ hĂ€r kan bankkrisen beskrivas lite förenklat; ” Bank-, finans- och fastighetskrisen i Sverige 1990–1994 var en kris pĂ„ 1990-talet som till viss del berodde pĂ„ avskaffade kreditmarknadsregler för bostadsmarknaden, men frĂ€mst statens kontroll av valutan”.

Klart var att 90-talets bankkris var en riktig ”hĂ€rdsmĂ€lta” för landet, men mĂ„nga professionella bedömare menar att nĂ€sta kris som kommer hĂ€rnĂ€st, blir lĂ„ngt vĂ€rre.  Det har nu byggts upp en bubbla som Ă€r lĂ„ngt mycket vĂ€rre Ă€n den som utlöste förra krisen. Det kan bli till en förödande och mycket svĂ„rhanterlig kris för landet.

I september 2012 skrev jag en artikel med rubriken; Flyttbussen full med tillvĂ€xt och JOBB rullar ut frĂ„n Sverige – och pekade dĂ„ pĂ„ min oro över den ökande utflyttningen av företag frĂ„n Sverige till utlandet, mer och mer stĂ€rks min oro.  LĂ€nk till artikeln: http://xn--blslampan-62a.se/?p=1835

Jag sÀtter en peng pÄ att det Àr minst fel pÄ Nordea i detta fall med flytten frÄn Sverige. Om nu Nordea som företag förmodligen har bedömt att en hemvist i Finland Àr bÀttre Àn Sverige, sÄ acceptera dÄ detta och lyckönska Nordea i Finland.

De ”stalinistiska” hoten frĂ„n landets företrĂ€dare skickar definitivt fel signaler bĂ„de inom företags Sverige och Ă€ven lĂ„ngt utanför vĂ„ra grĂ€nser. Det gagnar inte det som landet har enorma behov av, nĂ€mligen livskraftiga företag med hĂ„llbara verksamheter över tid. JOBB, JOBB, JOBB.

Ingen kan vÀl ha glömt hur Sverige under mÄnga decennier har tappat framgÄngsrika entreprenörer och företag pÄ grund av tvivelaktiga och kanske rent av felaktiga politiska beslut. Nya regler som ledde fram till att företagen fick upp ögonen för en betydligt grönare och företagsvÀnligare grÀsmatta i andra lÀnder. Men Àven utslagningar, nedlÀggningar, och konkurser genom en försvagad och sedan en ohÄllbar konkurrenssituation frÄn andra lÀnder. Detta tömde Sverige pÄ mÀngder av driftiga entreprenörer och företag under flera decennier, tyvÀrr sÄ fortsÀtter detta Àven Är 2017.

Kanske borde LO, Thorwaldsson och de ansvarigt styrande av Sverige leta felet pÄ andra stÀllen till varför företag flyttar frÄn Sverige. Jag tror att flera stora företagsflyttningar frÄn landet kan komma inom inte allt för avlÀgsen tid.

Alla svar, men Àven uteblivna svar kommer att publiceras pÄ blÄslampan.se

Kjell Strandberg
Global tillvÀxtentreprenör

Inlagt i alla kommuner, Riks | 1 kommentar

Surahammar och ”VĂ€rstingmyndigheten” TillvĂ€xtverket tror pĂ„ tomten

Surahammar och ”VĂ€rstingmyndigheten” TillvĂ€xtverket tror pĂ„ tomten

Surahammar fick ekonomiskt stöd med 2,5 miljoner kronor frĂ„n myndigheten TillvĂ€xtverket och Surahammars kommun sköt till 1,5 miljoner, för att starta upp ett projekt för att förbĂ€ttra företagsklimatet. Projektet startade upp 2015 och presenterades i en artikel i Vestmanlands LĂ€ns Tidning den 19 september. I Vlt:s artikel uttalar sig nĂ€ringslivsutvecklare Susanne Sedvall med följande, citat; ”Vi behöver fler arbetstillfĂ€llen och fler invĂ„nare”.

Att som företagare lÀsa ett sÄ generellt och sjÀlvklart uttalande frÄn ansvarig nÀringslivsperson skulle fÄ de flesta seriösa företagare och entreprenörer att fundera bÄde en och tvÄ gÄnger. Ett uttalande som minst bör och med sÀkerhet avges i alla Sveriges 290 kommuner.

Men problemet Àr att inte Surahammars kommun verkar ha nÄgra som helst hÄllbara lösningar eller idéer pÄ hur det skall förverkligas, det gÀller ocksÄ de flesta av de övriga 290 kommunerna.

LĂ€s artikel i blĂ„slampan frĂ„n september 2015 med rubriken: Surahammar fĂ„r hjĂ€lp av ”VĂ€rstingmyndigheten” TillvĂ€xtverket – LĂ€nk; http://xn--blslampan-62a.se/?p=4720

I en ny artikel i Vestmanlands lĂ€ns Tidning (VLT) den 31 aug i Ă„r löd rubriken: Företagare hoppar av miljonprojekt: ”Litar inte pĂ„ kommunen lĂ€ngre”.
TyvÀrr kan jag inte lÀnka till artikeln dÄ den kan lÀsas enbart av VLT:s prenumeranter.

I artikeln sÄ redovisas att tvÄ av tre företag som deltagit och varit med i styrgruppen har hoppat av projektet, dÄ de anser att det inte lett till nÄgonting alls. Det tredje företaget har försvunnit pÄ grund av konkurs. SÄ nu styrs projektet vidare framÄt med byrÄkrater, men utan företagare.

NĂ€r jag gör en liten snabb översiktlig av hur nyföretagandet sett och ser ut i Surahammar sĂ„ kan jag bara instĂ€mma i, att det inte har hĂ€nt nĂ„gonting överhuvudtaget. Det Ă€r med andra ord stiltje pĂ„ nyföretagarfronten i Surahammar, detta trots en satsning med 4 miljoner kronor av skattepengar som skulle förĂ€ndra. Men det Ă€r inte för inte att jag kallar TillvĂ€xtverket för ”MissvĂ€xtverket”.

Men som alltid sĂ„ Ă€r det bara att konstatera att det aldrig gĂ„r att köpa tillvĂ€xt med pengar, detta Ă€r omöjligt. Än mindre gĂ„r det att nĂ„ positiva effekter med byrĂ„krater i ledningen, varken i kommunen eller TillvĂ€xtverket, detta oavsett insats av pengar.

Det största som hÀnt pÄ företagarfronten i Surahammar Àr att ett av kommunens största företag Componenta AB i Virsbo har begÀrt sig i konkurs och mer Àn 100 anstÀllda svÀvar nu i en oviss framtid. Besked vÀntas.

Jag har skrivit mycket om Surahammars kommun, kommunen har tilldragit sig mitt intresse dels genom den nÀrhet den har till VÀsterÄs, dÀr jag har bott och verkat sedan mitten pÄ 1960-talet. VÀsterÄs Àr Sveriges sjÀtte största stad till folkmÀngd, men trots det har inte heller VÀsterÄs förmÄga att idag vara draglok, för lÀnets mindre kommuner. VÀsterÄs har fullt upp med egna problem i skapande av företagsklimat och reella JOBB. SÄ ser det faktiskt ut i mÄnga av kommunerna i 2000- talets Sverige frÄn norr till söder.
Surahammar kommun tillhör ocksÄ den skara kommuner som Àr obenÀgna att besvara frÄgor, detta gÀller bÄde politiker och tjÀnstemÀn. Mycket dÄligt Surahammars kommun!

Hösten 2014 besökte jag Surahammar en dag för att med egna ögon bilda mig en uppfattning av lĂ€get. DĂ€refter skrev jag en artikel med rubriken: Surahammar i fritt fall – men VART? – LĂ€nk: http://xn--blslampan-62a.se/?p=4211
Jag kan nu hösten 2017 bara konstatera att fallet fortsÀtter i kommunen. Detta oavsett insatsen av bÄde kommunens och Sveriges skattebetalare.

NĂ€r jag var pĂ„ vĂ€g frĂ„n Surahammar efter mitt heldagsbesök dĂ€r 2014, sĂ„ upptĂ€cker jag ett uppgivet klotter om att; TOMTEN FINNS – ELLER INTE.

TOMTEN FINNS – FORTFARANDE INTE!

 

En del i Surahammar verkar fortfarande tro pĂ„ TOMTEN – en del har trott pĂ„ TOMTEN men sedan Ă€ndrat sig


Min rekommendation till Surahammar och alla andra 289 kommuner samt TillvÀxtverket, men ocksÄ Sveriges styrande, Àr att varken tro eller vÀnta pÄ att tomten skall lösa problemen. Tomten kommer inte!

Jag kommer att fortsÀtta bevaka vad som hÀnder och inte hÀnder pÄ företagarfronten i Surahammar, sÄ Àven i övriga Sverige. Om tomten kommer.

Nu i september kommer listan pÄ den Ärliga rankingen som görs av Svenskt nÀringsliv hos Sveriges samtliga 290 kommuner, om deras företagsklimat har förbÀttras eller försÀmras. DÄ kan vi se om tomten har varit och hjÀlpt Surahammar.

Alla svar eller uteblivna svar i denna trÄd kan komma att redovisas pÄ bloggen.

Kjell Strandberg
Global tillvÀxtentreprenör

Inlagt i alla kommuner, Riks | Lämna kommentar